VARNING – Att starta eget och lyckas kan bli farligt för vänskapen

Vill du testa dina vänners riktiga lojalitet? Vill du se om de personer du betraktar som vänner egentligen bär på ett obehagligt monster i sina hjärtan – receptet är det här:

Tag en lagom fattig person (du)

Låt personen starta ett företag och så småningom lyckas ekonomiskt

Se till så att personens vänner får veta att han/hon lyckats ekonomiskt

Blanda ingredienserna och låt det gå lite tid – snart kommer du att få se vilka av dina vänner som gömt ett avundsjukt monster inom sig.

----------------------------------------------------------------------------------------------

Jag överdriver inte. Massor av företagare berättar samma jobbiga historia. Och bara för att du ska få klart för dig vad som kan hända så kan jag berätta lite mer om vad som hänt mig själv.

Under hela mitt yrkesliv har jag tjänat mindre än hälften av alla jag känner. Det är sant. Jag har skrivit romaner och hankat mig fram på underbetalda jobb och påhugg här och där för mat och hyra. Min omgivning hade inga problem med det.

Problemen började för fem år sedan när jag började tjäna pengar på att skriva. Jag började få gliringar, hörde elakheter förklädda till skämt och allt handlade om pengar. Om det var snålt med uppmuntran förr, så blev det nu helt dött. Visst låter det sorgligt. Men i företagande handlar allt om den egna drivkraften och vad som är viktigt att göra för mig eller dig. För mig handlar en stor del av mitt liv att göra våra kunder nöjda och att själv växa genom att hjälpa andra bli rikare och mer framgångsrika. Det är det roligaste jag vet och om då omgivningen är avundsjuka på att jag tjänar mycket pengar på det, så struntar jag uppriktigt sagt i det. Jag har aldrig varit särskilt sentimental och har alltid haft en liten grupp med personer som stöttar varandra, runt mig.


Över till dig och hur det skulle kunna bli:

Säg att du haft ett vanligt jobb tidigare. Du har tjänat en vanlig lön och kunnat göra vanliga saker – precis som dina kompisar. Och så startar du ett företag. Det går inget vidare till en början. Du jobbar mer än förut. Du sliter och kämpar varje dag för att få det att gå ihop. Segt segt går det framåt. Du får snart fler kunder. Plötsligt en dag går du med plus och kan ta ut en hyfsad lön. Och det fortsätter. Du blir mer etablerad. Och snart går det ännu bättre. Och ännu bättre. Du köper ny bil –din drömbil. Du köper nya saker, nya kläder, äter mer ute, reser mer – ja, du gör allt det där som de som har råd kan göra – och som alla andra drömmer om att göra. Det är då det händer. Mitt i en middag med dina bästa vänner slår avundsjukan till ”Ja, det där kan ju du göra som har råd”. De första gångerna reagerar du kanske med lite stolthet eftersom du har år bakom dig av halv fattigdom. Men snart känner du att orden inte är menade som komplimanger för ditt risktagande, dina 80-timmarsveckor – utan att det är ord som är fulla av gift.



Allt handlar om pengarna...

Det är nämligen precis när stålarna kommer på tal som monstret dyker upp. Plötsligt har dina gamla vänner glömt bort den risk du har tagit – och tar varje dag (som de inte gör själva). Plötsligt har de glömt bort att du jobbar mycket mer än vad de gör. De ser dig genom ett grönt avundsjukt filter.

Det här är en upplevelse som kommer att sortera dina riktiga vänner från de andra. Det värsta är att du kan komma att upptäcka att ju närmare någon står dig, desto större är monstret. Du kan se det i syskon, i släktingar och i de personer du varit vän med länge. Pengarna skapar ett avstånd mellan er som de inte orkar hantera. Och det behöver inte vara mycket pengar, det räcker med att du håller på med något som du för egen kraft fått fart på. Usch. Det är hemskt vad han/hon blivit dryg, säger de kanske bakom din rygg.


Så vad ska du göra?

Ja, det finns inte så mycket att göra om du vill undvika det här. Du kan behålla din gamla bil, dina gamla kläder, strunta i att byta bostad, avbeställa resan. Och du kan låtsas att du går på knäna fortfarande och smyga med belöningarna du ger dig själv för allt slit. Det är den säkra vägen.

Den andra vägen är att våga ta konsekvenserna av det här och se vilket virke dina vänner, släktingar och andra är gjorda av . Men jag varnar dig – det kan bli farligt, ledsamt och du kan komma att få se sorgliga saker på den vägen.

Du väljer själv…

För mig är valet lätt. Jag njuter av min framgång. Jag gillar att att resa och struntar i vad andra säger om det. Jag har en ball bil för att jag alltid önskat mig det. Jag köper det jag vill och äter det jag vill, var jag vill. Jag jobbar åttio timmar i veckan, gör allt jag bara kan för kunderna varje dag och våra kunder tjänar massor av pengar på att läsa våra böcker. Du är värd din framgång! Precis som alla som tar en risk för något bättre är det. Jag unnar alla människor lycka på sin väg, vilken den nu än är och vägrar att umgås med gnällspikar och surkart. Så, den sortering som automatiskt sker när det går bra för dig är egentligen bara av godo - även om den skakar om dig först. Livet är för kort för att slösas bort på avundsjuka - egen och andras.


PS
Du är inte ensam – jag pratar med lyckade företagare i mitt jobb varje dag och det här syndromet är likadant för alla. Antagligen är beteendet och reaktionerna på framgång väldigt svensk och jag vill här citera en av mina favoritförfattare:

Så fort en människa tenderar att växa en liten bit över andras huvuden i Sverige så står det genast en grupp frivilliga med hammare och är beredda att banka ner henne igen
Sture Dahlström