Hur du skapar ett kreativt företag

Kreativitet – vår tids viktigaste konkurrensmedel för företag

Tidningen ”Marketing Week” presenterade en spännande undersökning i juni 2015. De frågade tusen chefer om hur viktigt de ansåg att kreativt utvecklingstänkande var för framgången för deras företag.

77 % såg det som viktigt eller mycket viktigt, men samtidigt angav 69% att de inte lade ner tillräckligt med tid på det arbetet. Exakt 33 % av de tillfrågade angav tidsbrist och 17 % uppgav brist på utbildning i kreativt tänkande.

Tidsbrist! Risken är att de får hur mycket tid de vill att vara kreativa på när deras företag går i konkurs.

Ser du fördelen för dig här?
En stor del av de företag som finns (dina konkurrenter) struntar i att utveckla företaget på ett mer kreativt och systematiskt sätt (tror du att Apple och Google struntar i det?) De hänger med så gott det går, men tar inte så många egna initiativ och när marknaden förändras, så vinner de inte lika mycket som de kunde ha vunnit. Vilken konkurrensfördel för dig om du utvecklar din och personalens förmåga att se nya möjligheter.

Och vi fortsätter …

Enligt flera undersökningar av The Accenture Institute for High Performance, så har de företag som ligger längst fram inom sina respektive områden det gemensamt att de uppmuntrar personalen på ALLA nivåer att lösa problem och göra saker på nya och bättre sätt.

Ernst & Youngs ”Connecting Innovation to Profit-report” från 2010 fann att snabba, lättrörliga företag inser vikten av kreativt tänkande, drar slutsatsen att ”förmågan att hantera, organisera, odla och vårda kreativt tänkande är direkt kopplad till tillväxt och prestation.”
En represant från Ernst &Young säger att ”Vi utgår från att inom fem år, så måste 50 % av våra intäkter komma från källor som inte finns idag. Det är därför vi förnyar oss hela tiden.”

IBM Global CEO Survey 2010 intervjuade mer än 1 500 vd:ar från 60 länder och 33 branscher och kom fram till att att kreativitet anses vara den viktigaste ledarskapsutmaningen. Undersökningen visar att ”Framtidens ledarskap handlar mer om att kunna navigera kreativt och öppet än att vara en traditionell chef.”

Adobes undersökning “Adobe State of Create Global Bench mark Study” 2012 visar att 8 av 10 känner att kreativitet är avgörande för ekonomisk tillväxt, men bara 1 av 4 känner att de lever upp till sin kreativa potential. I intervjuer med 5 000 vuxna i USA, England, Tyskland, Frankrike och Japan svarade 74 % av de tillfrågade att de känner en växande press på att vara produktiva, snarare än kreativa, trots att de förväntas vara kreativa på jobbet. Mer än hälften av de tillfrågade ansåg att utbildningssystemet kvävde kreativiteten och att många ansåg att kreativitet togs för givet istället för att läras ut.

Ja, du läser rätt – företag som fattar det här har framtidens vinster som i en liten ask.

Och ändå är det som en skräckfilm där ute:
Det läskiga är att många företag beskriver sig själva som kreativa med ”högt i tak”, ”mottagliga” och ”innovativa” och annat snicksnack som ser bra ut på pappret – men de uppför sig inte särskilt mottagligt, innovativt och taket de snackar om är så lågt så att folk ständigt slår skallen i det.
Helt enkelt - om du vill ha ett kreativt företag, så är det dags att börja uppföra er som ett sånt. Det här är svårt. Särskilt om man sitter i en gammal, stelbent organisation eller om man själv är en aktiv del av en sån. Att lyfta in utrymme för kreativitet är ju en risk. Saker kan, och kommer att, misslyckas. Rädda chefer är experter på att snabbt eller sakta, men säkert döda medarbetarnas kreativitet. De gör det på många olika sätt och om du jobbar på ett företag med en sån här chef och inte kan ta dig förbi honom/henne, så kan det vara smart att ge dig därifrån.


Ska vi göra ett experiment på skoj?

Vi gör dig till chef över ett extremt stelt och bakåtsträvande företag där ditt jobb är att driva företaget i konkurs så snabbt som möjligt.

Här är vad du ska göra för att suga energin ur företaget:
• Bilda många kommittéer – det är ett superbra sätt att stänga ner folks tankeverksamhet. Fårskocks-mentaliteten sätter tonen och utan ansvarig eller ansvar, så täpper du effektivt till allt flöde av idéer. Och det här är inte bara för att en persons vision är bättre, utan för att den är starkare. Det var som när jag bilade i Italien med en italiensk kompis och jag såg någon i bilen framför kasta ut skräp genom fönstret. Dumskalle, tänkte jag och sedan kom det skräp från en bil till och en till.

• ”Det alla äger – äger ingen”, sa min kompis. Så är det med idéer också.Det måste komma från ett huvud som brinner, som äger idén och som kommer att genomföra den, kosta vad det vill.

• Akta dig för att fatta beslut. Det är lättare att vänta än att ta ett beslut. Osäkerhet är en dygd och obeslutsamhet en tillgång.

• Lyft fram misslyckanden och håna dem. Visa att det är farligt att ta risker och att den som gör det och misslyckas blir straffad för det.

• Bannlys rädsla. Se till så att alla alltid tror att allt kommer att ordna sig. Ni kommer aldrig att behöva möta problem på marknaden, nya konkurrenter, stora förändringar eller utsättas för en global inverkan på er marknad. Allt kommer att se ut på samma sätt om tio år, så fortsätt bara att göra samma sak som ni alltid gjort. Acceptera nuläget som en evig sanning. Allt flyter perfekt. Ni har rätt produktmix och alla era kunder är överförtjusta i er på alla sätt. Det finns inget behov av att förändra någonting eftersom allt redan är perfekt.

• Var försiktig. Gör inget modigt. Ta det lugnt och ta ett litet pyttesteg i taget. Om ni gör saker för fort, så kommer det att gå åt skogen. Sätt bo i en varm filt av belåtenhet.

• Skapa fler processer. Se till så att allt dokumenteras, så att det tar extra lång tid att göra något nytt. Det är viktigare att göra saker perfekt än att göra misstag ibland.

• Sätt på skygglapparna. Någon uppfann ju dem av ett skäl. Att ha ett smalare fokus på framtiden är perfekt eftersom det ändå inte kommer att ske några dramatiska förändringar. Tänk litet och handla litet.

• Studera ihjäl er. Låt inget oförutsett och osäkert smyga sig in i beslutsprocessen. Se till så att du lägger ner all tid du kan på att förstå alla variabler om du ska göra något nytt. Ditt mål är att alla beslut ska vara helt riskfria och dokumenterade. Strunta i dina konkurrenters framåtrörelser på området. De vet inte vad de gör.

• Direkt när du hör en ny idé, ha som första impuls att kritisera den.
Visa hur smart du är genom att peka ut svagheterna och bristerna. Ju mer erfarenhet du har, desto lättare är det att hitta fel på andras idéer. Du kan alltid hänvisa till saker som hände för tio år sedan och säga att marknaden ser exakt likadan ut nu utan att behöva bevisa det. Nya idéer är dessutom ofta bara klara till en viss del, så det är lätt att avfärda dem som dåliga. När du kritiserar, så visar du dessutom personen som kommer med en idé till dig att det inte är någon mening att göra det. Personalen lär sig att de riskerar kritik och förlöjligande och det brukar täppa till truten på de flesta.

• Förbjud idémöten. Behandla brainstorming som gammaldags och meningslöst. Allt idémöten gör är att kasta fram massor av nya idéer som måste förkastas. Om ditt företag undviker idémöten, så slösar ni inte bort tid på nya idéer. Istället skickar ni budskapet till personalen att deras medverkan inte behövs. Om folk ändå insisterar på att ni ska ha möten för nya idéer, så gör dem långa, ofokuserade och med mycket kritik av radikala idéer

• Hamstra problem. VD och seniorpersonal bör vara de som axlar ansvaret för att lösa alla problem som dyker upp i företaget. Strategiska frågor är för komplicerade och ligger på för hög nivå för den ordinarie personalen. Det är ju trots allt så att om fotfolket visste om de strategiska utmaningar som organisationen står inför, så skulle de bara känna sig osäkra och hotade. Blanda inte in personalen i allvarliga frågor, ge dem inte hela bilden och framför allt – utmana dem inte att komma med egna lösningar.

• Fokusera på effektivitet, inte förnyelse. Lägg hela energin på att få den nuvarande affärsmodellen att fungera bättre. Om vi koncentrerar all energi på att få det nuvarande systemet att fungera bättre, så slösar vi inte bort tid på att titta efter andra system. Den nuvarande affärsmodellen är den som du har varit med om att ta fram och den är uppenbarligen bäst för företaget. Om till exempel hästdragna vagnar hade förbättrat kvaliteten, så hade de stoppat bilar från att ta marknadsandelar. Samma princip gäller för skrivmaskiner, kameror med filmrullar, LP-skivor och andra orättvist glömda produkter.

• Jobba mer, ännu mer och ännu längre. Skapa en kultur med extrema arbetsvillkor och långa arbetsdagar. Uppmuntra tankesättet att enbart hårt arbete kommer att lösa problemen. Vi behöver inga nya sätt att lösa problem på. Det är snarare så att vi måste jobba hårdare med de gamla metoderna att göra saker. Se till så att arbetsdagarna är så överbelastade att det inte finns tid för lärande, skoj, lateralt tänkande,vilda idéer och nya initiativ.

• Gjut alla planer i cement. Planera allt i detalj och börja inte rucka på planen, oavsett omständigheterna. ”Vi kan inte testa den här idén eftersom den inte finns med i planen och vi har ingen budget för den.” Håll fast vid visionen och strunta i trender som marknadsförändringar och kundernas ändrade preferenser. Allt sånt där går över.

• Bestraffa misstag. Om någon försöker göra något nytt och misslyckas, så måste han/hon så klart få skulden för det - och gärna straffas för det om det går. Belöna framgång och bestraffa misstag. På det sättet förstärker vi ”vårt sätt att göra saker” och undviker farliga experiment. Som en parantes så har jag i mitt jobb som företagskonsult ofta besökt de här företagen. Det gemensamma för dem är att de lägger ner mer tid på att ta reda på vems felet är än att rätta till problemet. Perfekt miljö för att eliminera nytänkande.

• Titta inte ut. Inse att ni förstår ert företag bättre än utomstående. Ni har ju trots allt jobbat med det här i åratal. Andra branscher är helt olik er och bara för att något nytt fungerar för dem, så behöver det inte fungera för oss. Konsulter kostar bara pengar och säger saker som du kunde ha listat ut själv. Ni hittar era lösningar inne i företaget genom att jobba hårdare.

• Befordra bara personer som är precis som du. Att rekrytera internt är ett bra sätt att komma vidare. Att rekrytera internt och välja en person som tänker exakt som du är perfekt. Du slipper konstiga idéer utifrån. Dessutom får du en person som kommer att göra som du om du vill lämna över så småningom.

• Slösa inte pengar på utbildning. Talang kan inte läras ut. Det är en sällsynt sak som bara ett fåtal begåvade människor har. Så varför slösa pengar på att förvandla kråkor till svanar? Anställ folk som är som ni och lär dem bara era system. Låt dem jobba hårt och fokusera på affärsmodellen. Låt dem inte hålla på att experimentera och knasa sig. Wokshops, budgetar och tid avsatt till kreativitet och förnyelse är rent slöseri och en lyx som de kan hålla sig med någon annanstans.

Och några korta påminnelser
• Utvärdera aldrig dig själv eller företaget.
• Det är aldrig rätt tid för förändring – gör samma sak hela tiden.
• Tolerera aldrig att någon säger att ledningen är en del av problemet.
• Ha otydliga mål.
• Håll dig långt ifrån dina anställda – de har sin plats och du din. Stäng dörren.
• Snacka aldrig med folk för att se hur de har det.
• Anställ inga smarta människor. Folk som är ute efter en utmaning ställer bara till problem.
• Belöna inte bra initiativ och nya idéer. Folk kan tro att de är något.
• Låt aldrig folk slappna av eftersom det finns en risk att de lekfulla sidorna föder nya idéer.
• Om någon kommer med en idé, så säg att ”du är inte anställd för att komma med idéer”.
• Avskräck. När någon tar ett initiativ (i princip har du misslyckats med rekryteringen om någon visar en vilja att ta egna initiativ). Du vill ju ha folk som gör jobbet inne i ”boxen”.
• Påminn folk om deras begränsningar. Säg saker som: ”Ångrar du att du inte koncentrerade dig mer på företagsekonomikursen i skolan?” Eller ”Vilken del av kroppen drog du ut den där idén från?” (följt av ett rått skratt).
• Se till att ha det lite småtråkigt på jobbet. Allt som får folk att bli exalterade av jobbet är negativt. ”Låt oss vara realistiska” är en bra fras och ”Sluta dröm” en annan.
• Befordra din minst kreativa medarbetar högt och så snabbt du kan. Han/hon kommer att både föregå med gott exempel och samtidigt trycka ner resten av personalen.
• Om någon kommer med en idé, så säg att den är irrelevant.
• Om de bevisar att den är relevant, så säg att den inte kommer fungera.
• Om de kan bevisa att den fungerar, så säg att den är farlig.
• Om de bevisar att den inte är farlig, så säg att den inte går att sälja.
• Om de bevisar att den går att sälja, så säg att du ska överväga och utvärdera idén. Se sedan till att ingen med verklig makt är med och utvärderar.
• Om någon vill testa något nytt, så påminn dem om deras tidigare misstag (skratta gärna).
• Om du märker att någon börjar jobba mer aktivt på ett problem, så säg åt dem att göra det på fritiden och inte på jobbet eftersom ni inte har tid att dagdrömma. Eller säg bara att det inte är deras jobb att komma med lösningar.
• Skratta åt folk som har en ”magkänsla” eller ”känner” saker.
• Ha många strukturerade möten. Döda idéer snabbt genom att säga ”Det där kommer aldrig att funka”, ”Det kostar för mycket” eller ”Det där har redan gjorts”.
• Skratta åt nya idéer.
• Håna folk som identifierar problem.
• Se till så att alla vet att förändringar alltid kommer uppifrån.

Var det något som stack till lite?
Orkar du verkligen ha det så? Har ni råd att ha det så när det skvallras om att konkurrenten mitt över gatan ser ut så här:

• Idéer flyter fritt och öppet i organisationen.
• Omkullkastande av gamla idéer är en dygd.
• Framgång och misslyckanden är bra.
• Alla chefer är utbildade i kreativt tänkande.
• Det finns kreativa stjärnor på företaget – och det anses vara bra, inte farligt.
• Idéer godkänns snabb för tester.
• Istället för att säga att det inte går, frågar folk; ”Hur kan vi göra det här?”
• Ordet ”innovation” finns med i de flesta jobbeskrivningar som en viktig ansvarsdel och en del av den årliga lönen baseras på uppnådda innovationsmål.

Visst ser det där ut som ett företag som man vill jobba för? Och hur kommer man dit snabbt som blixten?

Du kan behöva börja med ställa dig de här fyra frågorna:
1. Vilka är dina kreativa styrkor och svagheter? Och dina anställdas?
2. Vet din organisation hur man hittar kreativa förmågor? Vet din organisation hur man hanterar och utvecklar kreativitet? Hur?
3. Pratar din VD om kreativitet och innovation som viktiga strategier? Hur?
4. Vet organisationen hur strategierna och målen kan nås genom personalen som finns? Hur?

Ja, det här är jobbiga frågor att besvara, så ta en stund att fundera på dem och återkom sen …


(Jag tar en liten rast och leker med min helikoptern på tomten och har lite kul så länge.)


Är du tillbaka redan?
Har du svarat på frågorna?
Bra, då har du antagligen redan fått ihop en rätt lång åtgärdslista. Nu kan du plussa ihop den med den här:

• Ta med din viktigaste medlem från början – din kund. Kunden är din bästa vän och alla kreativa och smarta saker kommer att misslyckas om inte kunden verkligen vill använda din nya produkt eller tjänst. Se till så att allt du gör startar med frågan; ”Vem är slutanvändaren och varför vill han/hon ha det här?”

• I de flesta fall är människor smarta och förstår att du har kommit på något som verkligen påverkar deras liv. Ibland kan de inte uttrycka vad de vill ha, men din utmaning kvarstår: Att hitta kreativa sätt att förstå deras beteenden och lista ut hur du kan få med dem i din innovationsprocess.

• Driv ut rädsla från ditt företag. Rädsla är fiende nummer 1 för att skapa en kreativ företagskultur.

• Ifrågasätt auktoriteter, speciellt auktoriteten i dina egna långvariga övertygelser.

• Gör nya misstag.

• När det gäller framtiden – sluta spekulera om vad som kan hända. Föreställ dig istället vad du kan se till händer. Det enda sättet att förutse framtiden är att bygga den själv.

• Öka ”rolighetsfaktorn” på kontoret. Ersätt grått och vitt med färger, lägg till inspirerande bilder och konst, speciellt sånt som får folk att tänka annorlunda.

• Hjälp folk att bredda sina perspektiv genom att para ihop olika människor med varandra och rotera dina anställda i nya projekt.

• Ställ frågor om allt. När du ställt en fråga, så ställ nya frågor. När du ställt andra frågor, så fråga igen på ett annat sätt.

• Ge folk personlig frihet och förtroende. Erbjud mer tid för folk att söka efter nya idéer och innovationer.

• Uppmuntra kommunikation och se till att det finns användarvänliga system för det.

• Istället för att se kreativ träning som ett sätt att stoppa in kunskap i folks huvuden, så se det som ett sätt att slipa glasögonen så att folk kan se världen på nya, annorlunda sätt.

• Lär dig att tolerera tvetydighet och att hantera mjuka data. Det är omöjligt att få alla fakta om allt, eller som allas vår Einstein sa: ”Inte allt som verkligen räknas, går att räkna”.

• Misslyckanden är bra för vinsterna. 50-70 % av alla produktinnovationer misslyckas även på de mest framgångsrika företagen. De största skillnaden mellan företag som lyckas och de som misslyckas är att de som lyckas alltid har massor av nya idéer, tester och produktnyheter på gång.

• Notera folk som har idéer. Vårda dem. Var rädd om dem. Belöna dem.

• Fokusera inte så mycket på riskerna i sig, utan på att eliminera riskerna från stora modiga idéer.

• Uppmuntra folk att komma ut från sina kontor och träffas mer informellt, en och en och i mindre grupper.

• Tänk långsiktigt. Om det tar sju och ett halvt år att uppnå den genomsnittliga succén, så måste innovationstänkandet sträcka sig längre än bara till nästa kvartal.

• Skapa en portfölj med möjligheter: en kortsiktig, en långsiktig en stegvis och en med hög risk – ungefär som när du sätter ihop din balanserade aktieportfölj, alltså.

• Förbättra sättet att brainstorma på ditt företag, med högre standard och bättre metoder. (Se nästa kapitel ).

• Se till så att folk jobbar med rätt frågor. Hitta specifika affärsutmaningar att fokusera på. Rama in de här utmaningarna med frågor som startar med ”Hur kan vi …?”

• Fokusera mer på hur man tar idéer från idé till marknad än på tillväxt eftersom det är den första som skapar tillväxten.

• De bästa innovationerna kommer från individer som agerar själva någonstans i din organisation. Gör inte din innovationsprocess så stel att den hamnar i vägen för spontana försök. Bygg in flexibilitet i designen.

• Stimulera samverkan hos grupper i företaget som traditionellt inte brukar samarbeta med varandra.

• Utveckla en process som gör att ni snabbt kan testa nya koncept billigare. Lär er snabbt vad som fungerar och vad som inte fungerar.

• Att attackera kostnader som ett rotproblem löser inget. Alltför höga kostnader är nästan alltid ett tecken på mer grundläggande problem, t.ex. dålig struktur, dåliga processer eller dålig utbildning.

• Utnyttja färskingarna. Nyanställda ser saker med nya ögon. Se till att de finns med i utvecklingsarbetet med både sina tidigare erfarenheter och sin fräscha blick.

• Bjud in utomstående partners tidigt när du letar efter nya möjligheter. Hitta sätt för ditt företag att samarbeta med andra och dela idéer, teknik och annan kapacitet.

• Ta bort alla organisationshinder som står i vägen för folk som vill kommunicera modiga nya idéer till ledningen.

• Älska problem. Uppmuntra folk att hitta och lösa problem och att ständigt fråga sig vilka problem som finns och vad lösningen är. Ge dem mandat att ändra saker som inte fungerar.

• Ta in folk från andra avdelningar för att titta på de utmaningar som ni har på er avdelning


Och så konkretiserar vi det här lite med 10 tips att rivstarta med:

1. En om dagen
Uppmuntra personalen att försöka förbättra en sak i deras jobb varje dag och fokusera på det som finns inom deras kontroll, förstås. Samla ihop människors erfarenheter och sprid dem till alla för bättre och smartare arbetssätt.

2. Idétavlan
Sätt upp en anslagstavla centralt på jobbet och uppmuntra folk att använda den för att sätta upp eller skriva ner idéer. Skriv upp ett tema eller ett probem på tavlan och se till så att folk kan skriva upp lösningar på tavlan.

3. Idélotteriet
Ha ett idélotteri varje månad genom att byta lotter mot idéer. Varje gång någon kommer med en idé, så får han/hon en lott. I slutet av varje månad läser du upp alla idéer på ett möte och drar ett nummer från en skål och ger priser till flera vinnare.

4. Kreatitivetssymboler
Det här låter flummigt, men häng med nu. Be personalen att ta med saker som symboliserar deras egen vision av kreativitet till jobbet och ha på skrivborden. Någon kanske har med sig en glaskula som en symbol för spåkula för att se in i den framtida marknaden. Någon kanske har startkablar på bordet för att påminn sig själv om att det alltid behövs nya idéer för att nå försäljningsmålen. Det här funkar eftersom det dels är personligt och dels hjälper oss människor att komma ihåg varför vi gör vissa saker.

5. Börja med lunchmöten – firman betalar, såklart
Uppmuntra personalen till att komma igång med kreativt tänkande genom att bjuda dem på lunch i grupper om tre till fem personer. Här kommer idéerna igång, men den stora vinsten är att du signalerar att idéer premieras och det gör att folk börjar tänka själva. Se till så att det finns ett forum och en mottagare för alla idéer. Och viktigast av allt: Erkänn och belöna goda idéer.

6. Ge alla i personalen en anteckningsbok eller ett fickminne
Be dem skriva ner eller spela in problem som de stöter på i jobbet och hitta ett sätt att ta upp de problem som dyker upp. Kanske i ett veckonyhetsbrev som alla får och där förslag på lösning kan komma från vem som helst. Belöna alla idéer.

7. Ha en tävling med de dummaste idéerna
Det här är smart eftersom det lättar upp stämningen på jobbet. Hur skulle ni kunna göra problemen ännu större på jobbet? Det här lättar upp stämningen och föder lust att komma med de goda idéerna.

8. Om du kunde knäppa med fingrarna …
Skicka ett mail till alla i personalen två gånger om året och fråga vilket problem de skulle vilja ha löst om det var så enkelt som att knäppa med fingrarna.

9. Inför idékvoter
Thomas Edison såg till att produktiviteten alltid låg på topp genom att ge sig själv och sina assistenter idékvoter. Hans egen kvot var att komma med en mindre uppfinning var tionde dag och en stor var sjätte månad. Rätt personer på ditt jobb kommer att se det här som en utmaning. Fel personer kommer att känna sig hotade av det, så ta upp det med rätt personer.
Utmana dina anställda att komma med en idé varje vecka som skulle göra deras jobb lättare och bättre.

10. Be om tre sätt
Människor ska inte slösa bort sin tid på att tänka ut varför något inte kommer att fungera. Lär dig att uppmuntra folk att istället tänka på hur man kan få saker att fungera och gör det sedan. Fråga alla dina anställda om tre jobbrelaterade mål eller uppgifter som de inte tror kan förverkligas. Be dem sedan att komma på tre sätt att få det omöjliga att fungera. Det är bra träning eftersom nästan allt kan göras om man bara vill och får resurserna.

Ja, där har du dina första steg mot ett kreativt företag. Lycka till


Och glöm inte att läsa min bok om hur man blir framgångsrik snabbt:




Vill du ha fler liknande tips en gång i månaden?
Prenumerera gratis på månadsbrevet här:

Prenumerera på gratis tips som tar dig framåt som företagare
Du får konkreta tips och påminnelser om:

Hur du driver ditt företag lönsammare

Hur du spar tid och pengar

Hur du tjänar mer pengar

Hur du får fler kunder

Hur du jobbar effektivare och hinner mer

Det är helt gratis att prenumerera och du kan avsluta prenumerationen när som helst

EXTRA BONUS - som prenumerant är du med i månadsutlottningen av bokpaket från Bokförlaget Redaktionen med böcker för smarta företagare.


Läs gärna vad brevet innehåller

Fyll i din e-postadress i rutan